I äldre bostadsrättsfastigheter är stambyte inte en fråga om “om”, utan snarare “när”. Många föreningar försöker förlänga livslängden på sina avlopps- och vattenledningar genom spolning, tätkontroller eller relining. Men förr eller senare når man en punkt där rörens material och konstruktion inte längre håller måttet. När symptomen börjar visa sig – återkommande stopp, läckage eller fuktskador – är det ofta ett tecken på att systemen har nått slutet av sin tekniska livslängd.

Stammar i flerbostadshus har vanligtvis en livslängd på 40 till 60 år. I många svenska städer, särskilt Stockholm, är en stor del av fastighetsbeståndet uppfört under efterkrigstiden och miljonprogramsåren (cirka 1945–1975). Det innebär att många byggnader nu nått den ålder då stambyten blir aktuella. Trenden har ökat markant de senaste decennierna och väntas fortsätta i takt med att fastigheterna åldras och underhållsbehoven ökar.

Vad innebär ett stambyte i praktiken?

I en bostadsrättsfastighet innebär ett stambyte att man byter ut rörsystemen för kallvatten, varmvatten och avloppsvatten i hela byggnaden. Enligt Boverkets byggregler (BBR) kräver detta att tätskikt i våtrum – som badrum, kök och ibland tvättstugor – rivs upp och ersätts. Därför kombineras stambyten ofta med en fullständig våtrumsrenovering för att uppfylla dagens standarder.

Arbetet genomförs vanligtvis i etapper, trapphus för trapphus, och pågår i regel 6–10 veckor per etapp beroende på byggnadens storlek. Under perioden påverkas de boende av störande ljud, avstängda vattenledningar och tillfälligt begränsad tillgång till dusch och toalett. Tydlig och kontinuerlig information är därför avgörande – något som ligger på styrelsens ansvar att säkerställa.

Så beskriver experterna processen för ett stambyte

Experterna på företaget Frakka har lång erfarenhet av stambyten i Stockholm och beskriver processen som en strukturerad kedja av steg – från behovsanalys till slutbesiktning.

Arbetet inleds med en teknisk genomgång av stammar, ritningar och befintliga installationssystem. Denna analys ligger till grund för ett beslutsunderlag där möjliga åtgärder, metoder och budgetförslag presenteras.

Därefter tas ett förfrågningsunderlag fram, vilket används för att upphandla entreprenörer. Styrelsen ges löpande insyn i upphandlingsprocessen och godkänner val av leverantör. Tidsplanering och boendekommunikation sker i nära samverkan, och under genomförandet följs projektet upp kontinuerligt med kontroller och byggmöten. När arbetet är slutfört sker en oberoende slutbesiktning, och projektet avslutas först när dokumentation, garantier och överlämning är i ordning.

Kom ihåg: Eftersom ett stambyte utgör en väsentlig förändring av fastigheten måste beslutet enligt bostadsrättslagen (9 kap § 15) fattas av föreningsstämman. Det kräver noggrann och tydlig informering till medlemmarna om hur projektet påverkar bostadens skick, månadskostnader och vardag.

Hur skiljer sig detta från stambyte i småhus?

I småhus ansvarar ägaren själv för att planera och utföra stambytet, vilket innebär en hög grad av flexibilitet i tid, budget och omfattning. I en bostadsrättsförening är processen däremot mer komplex – den sker i samråd med flera parter, och är styrd av lagar, stadgar och formella beslutsgångar. Den här skillnaden i styrningsstruktur innebär att föreningar ofta anlitar en extern projektledare som fungerar som länk mellan styrelsen, entreprenören och medlemmarna.

Det betyder dock inte att småhuserfarenheter saknar relevans. Renoveringsguiden har sammanställt tips på stambyte i vanligt hus. Många av de lärdomar som lyfts där – till exempel materialval, tätskiktslösningar och hur man utvärderar offerter – är direkt överförbara till BRF-projekt, särskilt i upphandlingsfasen där dessa val får stor påverkan på både pris och långsiktig kvalitet.

Ett komplext projekt – men nödvändigt

Det finns ingen genväg runt ett stambyte. Men med god framförhållning, tydlig kommunikation och professionell projektledning kan processen genomföras med minimala störningar och goda resultat. Det är ett av de mest avgörande underhållsprojekten i en bostadsrättsförenings livscykel – ett som påverkar boendekvalitet, fastighetens marknadsvärde och långsiktig driftsäkerhet.